Den sjuarmade ljusstaken har sitt ursprung i den bibliska ljusstaken, den s k Menorah på hebreiska (som har funnits sedan Moses tid). Bibeln berättar om hur Gud angav hur den sjuarmade menorah skulle se ut då han instruerade Israels barn att bygga tabernaklet i vildmarken (2 Mos 25:31-40).

För kristna står den sjuarmade ljusstaken dels naturligtvis som symbol för den tro som var Jesu egen, dvs den tro, den uppenbarelse, som Gud gav mänskligheten genom det judiska folket, men man har också lagt in annan symbolik i de sju ljusen: de symboliserar i första hand den heliga Anden och de "sju andliga nådegåvorna". Dessutom har de sju ljusen kommit att symbolisera även annat som bygger på talet sju (som ju anses vara fullkomlighetens, Guds, tal), exempelvis de sju församlingarna i Uppenbarelseboken, de sju skapelsedagarna etc.

På 1920-talet började adventsljusstaken lanseras på allvar och år 1937 tillverkades den första elektriska adventsstaken på Philips i Göteborg.

Den sjuarmade ljusstaken (menoran) är Israels officiella emblem. Som judisk symbol är den äldre än Davidsstjärnan. I en del fall avbildas den så att ljusstakens fot är som en trädstam och de sju armarna som trädets grenar. Så är symboliserar trädet Kristus och grenarna vi hans folk i världen.

Den sjuarmade ljusstaken Davidsstjärnan Kosher

 Den sjuarmade ljusstaken är Judendomens antika symbol och ingår i Israels vapen. Under efterexilisk tid fanns en sådan stake av guld placerad i alla Jerusalems tempel, placerad i “det allra heligaste”. Den sjuarmade ljusstaken kan man hitta i alla synagogor och i det flesta Judiska hem. De sju armarna kallas ofta “Guds Ögon”, dvs de symboliserar de sju planeterna.

Sju har tydligen stor betydelse överallt, kolla här !

Inte så konstigt att datumet 7/7-2007 får uppmärksamhet och har blivit sommarens populäraste bröllopsdag.
– Det finns urgamla talesätt som visar att talet sju haft en viktig roll i människors föreställningsvärld sedan mycket, mycket länge. Enligt gammal folktro skulle man ju exempelvis få sju års olycka om man råkade ha sönder en spegel. Siffran sju har också speciell innebörd i så gott som alla religioner och är tradionell symbol för fullhet och helhet, säger Jan Carlqvist, prost och författare till över hundra böcker.
Jan Carlqvist, som fram till för några år sedan var präst i värmländska Skillingmark men numera bor i Vingåker, har ett brinnande intresse för talsymbolik. Det har bland annat fått honom att skriva boken ”Siffror i bibeln”.
– I bibeln finns ju till exempel Jesu sju ord på korset, de sju sakramenten i katolska kyrkan, det faktum att Fader vår består av sju böner och att Gud vilade på den sjunde dagen när han skapade jorden, säger Jan Carlqvist.
– Men siffran sju var betydelsefull långt innan kristendomen kom. Redan när människor började studera månen för 6 000 år sedan upptäckte de att månen rörde sig ett varv på fyra gånger sju dagar, alltså en månad. Månen betraktades som en fruktbarhetssymbol och saken blev inte sämre när man insåg att månens bana stämde överens med en kvinnas menstrationscykel och att om man istället gångrade de sju dagarna med 40, som också länge varit ett betydelsefullt tal, får man perioden som en kvinna är gravid.
Varför får vissa siffror större betydelse än andra?
– Människor har i alla tider haft behov av symboler för att underlätta tillvaron. I dag är hjärtat en mycket stark symbol för kärlek. Talet tre är ett heligt tal som symboliserar gudomlighet och för länge sedan kunde trean finnas på en byggnad för att visa att den var helig på samma sätt som man i dag ser en kringla utanför ett bageri.